Skog och mark
Lyssna

Skogen är viktig för klimatet

Hur skogen förvaltas har betydelse för Svenska kyrkans påverkan på klimatet. Det handlar om den växande skogens lagring av kol, om skogsbrukets bidrag till fossilfria produkter, om produktion av förnybar energi, och även om att begränsa utsläpp i samband med skötseln.

I Svenska kyrkans gemensamma färdplan för klimatet finns särskilda etappmål för skog och mark. Till och med 2027 ska de 13 stiften, som förvaltare av skogen, i korthet bidra till färdplanen genom att

  • ta fram modeller för beräkningar av kolbalansen inom både skogs- och jordbruk

  • delta i forskning och erfarenhetsutbyte inom hållbar förvaltning av skog och jordbruksmark

  • öka fokuset på klimatsmart byggande med trä

  • stärka klimatanpassningsåtgärder

  • öka produktionen av förnybar el

  • öka andelen fossilfria transporter i skogsbruket

  • göra anpassningar till handlingsplanen för Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Parallella processer

När det gäller skog och mark sammanfaller arbetet med  färdplanen med arbetet att utveckla skogsförvaltningen enligt det nya regelverk som gäller sedan januari 2026.  Där är klimatnytta och biologisk mångfalld nyckelbegrepp. Se Följ utvecklingsarbetet.

Det samma gäller försoningsarbetet med det samiska folket. Utifrån de nya ramarna pågår bland annat ett arbete med att anpassa skogsförvaltningen i de nordliga stiften till den urfolksrättsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke. Under 2026 tas det fram detaljerade bestämmelser för genomförandet, se FPIC i fokus

Arbetet sker i etapper

Svenska kyrkans färdplan för klimatet siktar mot att kyrkans hela verksamhet ska vara klimatneutral år 2030. Arbetet med färdplanen har delats in i etapper. Hösten 2026 görs en genomgång av hur arbete gått hittills. Samtidigt planeras nästa etapp 2028-2030.

I faktarutan nedan finns kort samanfattat vad som hänt till och med 2024. Längre ner på sidan finns konkreta exempel från stiftens hemsidor, på insatser för åtrvätning, biologisk mångfalld, övergång till fossila bränslen, klimatvänlig elproduktion och annat i skog och mark som är bra för klimatet. 

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar. 
  • Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk.
  • I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen, utifrån en standard som bygger på urfolksrätten.
  • Tillgångarnas juridiska namn är Prästlönetillgångar. De består samlat av skog, jordbruksmark och fonder. 
  • Årligen bidrar tillgångarna med i snitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket. 
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

Färdplanen omsätts i handling

Här är några exempel på hur målen som berör skog och mark omsätts i handling.

Stiften gör både egna investeringar i sol- och vindkraft och upplåter mark för andra att göra investeringarna. Vid utgången av 2024 fanns det 90 vindkraftverk på mark som något av stiften upplåtit för ändamålet. Vidare fanns det fem vattenkraftverk och 20 solcellsanläggningar belägna på byggnader eller mark som stiften förvaltar.

Samtidigt fanns avtal för cirka 5 000 hektar solkraft och 200 vindkraftverk runt om i landet. En knapp tredjedel av dessa planer beräknades vara omsatta till drift år 2030.

Några stift arbetar med återvätning av våtmarker, hittills (2024) på ett sjuttiotal platser.

Flera stift upplåter mark och deltar själva i forskningsprojekt och försök för ökad hållbarhet i skogsbruket.

Några stift delfinansierar gemensamt sex doktorandtjänster med inriktning på produktion och ekologi.

Stiften strävar efter att över tid aldrig avverka mer än det växer i skogen. Ett normalår avverkas 70 procent av skogens tillväxt. Så bidrar skogsbruket både till att binda koldioxid från atmosfären och till produktionen av fossilfria produkter.

Exempel på stiftens klimatarbete i skog och mark

Strängnäs stifts virkestransporter blir fossilfria

Strängnäs stifts skogsbruk blir nu mer miljövänligt. Från och med i år transporteras virke från prästlönetillgångar i Strängnäs stift fossilfritt.

Naturvårdsbränning ger nytt liv åt skogen

Förr brann de svenska skogarna regelbundet. I dag är naturliga bränder ovanliga och många arter har förlorat sina naturliga livsmiljöer. 

Naturvårdshuggning i Barnens skog ska gynna biologisk mångfald

Drygt 60 personer samlades i Barnen skog, Vrena, Strängnäs stifts klimatstig invigdes. Inför invigningen har Prästlönetillgångar i Strängnäs stift genomfört en naturvårdshuggning för att höja naturvärdet och främja den biologiska mångfalden.

Stor torvtäkt blir våtmark igen

Gårdsjö mosse utanför Hova ska återigen bli våtmark. Att återväta den tidigare torvtäkten är en viktig klimatåtgärd – och dessutom en ovanligt stor sådan.

Våtmarker återställs för natur, klimat och framtidens vatten

Dikade våtmarker ska bli blöta igen. I Jämtland pågår flera restaureringsprojekt där Länsstyrelsen i Jämtlands län tillsammans med Svenska kyrkan återför vatten till landskapet. Målet är att stärka biologisk mångfald, minska klimatutsläpp och förbättra vattenmiljöer.

Återvätning - hur gick det?

För ett par år sedan berättade vi om ett antal planerade återvätningsprojekt på Karlstads stifts skogsfastigheter. Nu följer vi upp och tittar närmare på hur det har gått och vad vi lärt oss. 

Hyggesfritt skogsbruk i Vidökna

Hur påverkas skogen av ett hyggesfritt skogsbruk? Det ska stiftets försöksområde för alternativa metoder ge svar på.

Kunskap om hyggesfritt skogsbruk byggs upp

Vilka är de fungerande alternativen till så kallad kalhuggning och hur delar vi erfarenheter från det ökande hyggesfria skogsbruket? Det är kärnan i ett viktigt projekt hos Skogforsk.

Tillsammans lär vi oss mer om skogsskötsel

Prästlönetillgångarna i Göteborgs stift har gjort studiebesök och en skogsexkursion om adaptivt och hyggesfritt skogsbruk. Med utbyte från Partille kommun och FRAS lär vi oss mer om utmaningar och möjligheter.

Naturvärden under lupp i stiftets skogar

Knärot, lunglav och kattfotslav. När fältarbetarna från Växjö och Lunds stifts skogsförvaltningar samlades till gemensam naturvärdesutbildning fick de lära sig att bli bättre på att upptäcka naturvärden i skogen. 

Elever bygger unikt uteklassrum

Ett unikt uterum byggt i stolpverksteknik. Det ska Skara stifts klimatstig på Torsö kompletteras med lagom till sommaren 2026. Byggnationen har pågått hela vintern – på Hjälmareds folkhögskola utanför Alingsås.

Kolkrediter istället för avverkning 

När skogsavverkningen minskar söker egendomsförvaltningen nya intäktskällor.  Skogen ska växa, både i ålder och omfattning. Det beslutet tog Västerås stift redan 2022. Sedan dess har den årliga avverkningen minskat betydligt. Träden ska bli äldre och virkesförrådet större, helt enkelt.  

Kolkrediter - ny klimatåtgärd

Nu inleder Karlstads stift ett samarbete med EKEN Financing Value Added Forestry för att producera kolkrediter och prövar därmed ännu en typ av klimatåtgärd.

Sol och vind bidrar till utveckling

Satsningar inom förnybar energi är en viktig del i prästlönetillgångarnas (PLT) långsiktiga utveckling i Linköpings stift. I dagsläget finns 13 vindkraftverk och två mindre solparker på mark som stiftet förvaltar.

Solenergi - här byggs kunskap

Stiftens egendomsförvaltningar har drivit ett gemensamt projekt kring storskaliga solkraftsparker. Inom projektet har bland annat flera kunskapswebbinarier om solkraft erbjudits Svenska kyrkans medarbetare.

Stiftets kyrkoreservat skyddar unika miljöer

Kottskogen strax utanför Västerås är ett av många exempel där stiftet vårdar och bevarar unika miljöer. Här finns urgammal ekskog och vacker natur där besökare kan söka rekreation och avkoppling.

Luleå stift vill ge plats för flera naturreservat

Rynkskinn, ullticka och den sällsynta tretåiga hackspetten har upptäckts på mark som stiftet förvaltar i Västerbotten. Skog och mark i Luleå stift vill nu att staten ska göra naturreservat i dessa områden.

Stiftets kyrkoreservat bevarar värdefulla miljöer

I Strängnäs stift finns i dag flera kyrkoreservat. Det är områden med särskilt höga natur- och kulturvärden där biologisk mångfald bevaras och gamla landskap får leva vidare. Reservaten rymmer allt från skogar och hagmarker till kulturpräglade miljöer med fornlämningar.

Vårt arbete för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Senast ändrad 28 september 2026

Synpunkter eller frågor på sidans innehåll?

info@svenskakyrkan.se