Påskljuset i Olaus Petri

Påskljuset är ett stort ljus som enligt västkyrklig tradition tänds vid inledningen av påsknattsmässan. Ett nytt påskljus invigs varje år, och används under hela påsktiden fram till Kristi Himmelsfärds dag. Därefter används det under hela året vid dopgudstjänsterna.

Källa: engelska Wikipedia

Efter påsk är det ofta placerat nära dopfunten. Påskljuset tänds i samband med dop för att beteckna den Helige Andes närvaro. Under dopet ges ett dopljus (som tänts på påskljuset) till den nyligen döpta, med orden: Tag emot detta ljus. Det är en påminnelse om Jesus som sade "Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus." (Joh 8:12)

Användning andra tider på året
Ljuset lyser i alla gudstjänster under hela påsken fram till Kristi himmelsfärds dag, då det släcks i samband med evangelieläsningen. Under den tiden är det placerat i koret nära altaret.

I den medeltida kyrkan nådde ofta påskljusen en häpnadsväckande storlek. Påskljuset i Salisbury Cathedral sades ha varit 11 meter högt! Idag är påskljuset oftast ca en meter högt.

Påskljusets symboler
Påskljuset är det största ljuset i gudstjänstrummet och har oftast dessa symboler:
1. Ett kors som centralpunkt identifierar Kristusljuset
2. De grekiska bokstäverna alfa och omega betyder att Gud är början och slutet (från Uppenbarelseboken )
3. Det innevarande årets siffror visar att Gud är närvarande hos oss idag.
4. Fem vaxspikar, korsnaglar, representerar Jesu fem sår: ett i varje hand, ett i varje fot, och spjutsticket i hans sida.

Ordet Påsk kommer från ordet Pesach, (hebr. פֶּסַח = passera förbi). Det höga vita ljuset är även en symbol för den gudomliga molnstoden om dagen och eldstoden om natten som ledde israeliterna i flykten från slaveriet i Egypten.

Innebörden av påskljuset
Lågan på påskljuset symboliserar Kristus som världens ljus och hans närvaro hos sitt folk. Därför kallas påskljuset ibland "Kristusljuset."