Hur vädret påverkar antalet besök lär visa sig. Förra året deltog över 300 organisationer och 43 000 besökte dagarna.
På plats finns också Svenska kyrkan i det interreligiösa tältet ”Tro på Järva – religioner för fred och inkludering”.
Arrangemanget har under sina tio år haft höga ambitioner: det ska vara en av landets viktigaste mötesplatser för demokrati, civilsamhälle och samtal över gränser.
Det som började som ett lokalt initiativ har vuxit till en nationell arena där partiledare och andra toppolitiker, myndigheter, företag, föreningar och boende möts ansikte mot ansikte. Här hålls politiska tal och seminarier, men kanske ännu viktigare är alla de samtal som sker mellan människor som annars sällan möts. På grusgångar och gräsytor blandas ungdomar, pensionärer, entreprenörer, poliser, präster, aktivister och politiker.
Grundaren Ahmed Abdirahmans mål med Järvaveckan är en mötesplats där människor från alla samhällsskikt kan komma samman och att bygga broar över klyftorna.
– Vår styrka som samhälle ligger i förmågan att samarbeta över olikheter. Men det kräver fysiska mötesplatser där människor kan träffas, samtala och bygga förtroende. Järvaveckan är just en sådan plats, säger Abdirahmans i ett antal intervjuer.
Ställa frågor direkt
För många besökare är närvaron av myndigheter och organisationer betydelsefull. Här kan människor ställa frågor direkt till exempelvis polis, Arbetsförmedling eller kommunala verksamheter. Det skapar möjligheter till möten som annars kanske aldrig hade ägt rum. Samtidigt får beslutsfattare möta verkligheter som sällan ryms i statistik och rapporter.
Kritiker menar ibland att arrangemanget riskerar att bli symbolpolitik, där aktörer visar upp sig utan att verklig förändring följer. Men även kritikerna brukar medge att själva mötet mellan människor har ett värde i sig. I en tid då mycket av det offentliga samtalet sker genom skärmar och snabba reaktioner erbjuder Järvaveckan något ovanligt: närvaro, samtal och mänsklig kontakt.
I tältet ”Tro på Järva – religioner för fred och inkludering” lyfts för fjärde året i rad samarbete för fred och inkludering över religionsgränserna, ett av målen i Agenda 2030. Samverkande i tältet är Interreligiösa Rådet i Stockholm, Sveriges Interreligiösa Råd, Tillsammans för Sverige, Kristna Fredsrörelsen, Goda grannar, Sensus studieförbund och Stockholms stift.
”Alla lika inför vädret”
Eva-Maria Munck, koordinator internationella och interreligiösa frågor vid Stockholms stift,
– Vi är människor från olika religioner, men när det handlar om mat och väder då är vi alla lika, skrattar hon om väderkaoset.
Ett viktigt syfte bakom tältet ”Tro på Järva” är att främja respekt och förståelse för religiöst liv och att minska polariseringen. Ouissila Ben Othman är ordförande i Interreligiösa rådet i Stockholm som består av 18 samfund, från pingstkyrkan till bahaisamfundet.
– Därför är det viktigt för oss att delta i Järvaveckan och lyfta fram religionens roll som en positiv kraft i arbetet för ett gott och fredligt samhälle, säger han.
Eva-Maria Munck håller med.
– Det känns oerhört angeläget och relevant att i en tid av polarisering visa på interreligiöst samarbete och religiösa samfund och organisationers vilja att samarbeta för ett gott samhälle.
Arrangemanget engagerar även den lokala församlingen Spånga-Kista.
Också här står samtalet i fokus. I församlingens tält finns omröstningar som är till för att starta konversationer. I år är temat vad man tror om samhället och sig själv i framtiden.
Järvaveckan fortsätter på torsdag och avslutas på lördag.
Språkröret Amanda Lind (mp) och partiledaren Simona Mohamsson (L) skulle ha talat under torsdagen. De har nu erbjudit sig att göra det senare i veckan i stället.