Flera seminarier tog sin utgångspunkt i vår tids stora samhällsfrågor. I seminariet Kyrkans kroppsspråk i vår tid utforskade diakonen och forskaren Anna Ardin hur Bibelns profetiska tradition kunde vägleda kyrkan i frågor om demokrati, makt och människovärde. Samtidigt fördjupade professor Björn Vikström frågan om hur kyrkan kunde navigera i en polariserad tid präglad av nationalism och populism. Seminarierna präglades av samtal om kyrkans ansvar i en tid då demokratin upplevdes som alltmer sårbar och där religiösa språk och symboler ofta användes i politiska syften.
Andra seminarier riktade blicken mot historiens sår och samtidens försoningsarbete. Juristen och forskaren Johanna Westeson belyste Svenska kyrkans roll i koloniseringen av Sápmi och de spår som ännu påverkade relationen mellan kyrkan och det samiska folket. Här möttes historia, teologi och ansvar för framtiden i ett samtal om förtryck, skuld och försoning. Flera deltagare återkom till vikten av att kyrkan vågade tala öppet om sin egen historia och låta den bli en del av ett fortsatt försoningsarbete.
Bibeln som levande berättelse var också ett återkommande tema. Prästen och författaren Charlotte Frycklund talade om hur Bibelns gestalter kunde bli tredimensionella och relevanta i vår samtid – genom litteratur, populärkultur och sociala medier.
– Kvinnors böner i Bibeln är oftast väldigt korta. Jakob och Esaus mamma Rebecka till exempel: ”Jag står inte ut!” Det hade väl varit ett utmärkt sätt att inleda gudstjänst med detta, ett nytt Kyrie, sade hon bland annat.
Filmskapare om bibliska teman
I ett annat seminarium undersökte kulturjournalister, filmskapare och författare hur bibliska teman fortsatte att prägla samtidskulturen, ibland tydligt och ibland som dolda spår av det heliga i ett sekulärt samhälle. Samtalen kretsade kring människans fortsatta längtan efter mening, berättelser och existentiell fördjupning.
Seminariet med Boel Hössjer Sundman och Cristina Grenholm har också gett namn åt diakon- och prästmötet. I två föreläsningar kretsade de kring det levande ordets betydelse för kyrkans liv och uppdrag. Med historiska perspektiv, teologisk reflektion och frågor om bibeltolkning och översättning visade de hur evangeliet ständigt behöver förkunnas på nytt i varje tid. Det handlar om kyrkans kallelse att låta Guds ord bli levande bland människor – som hopp, vägledning och livsformande kraft.
Små val påverkar stort
Språket och tolkningen av Bibeln adresserades av bland andra prästen och exegeten Dan Nässelqvist. Han gav deltagarna en inblick i arbetet bakom den nya svenska översättningen av Nya testamentet som publiceras hösten 2026. Seminariet visade hur översättarens små språkliga val påverkar både teologi, gudstjänstspråk och människors sätt att uppfatta bibeltexterna. Diskussionerna rörde frågor om trohet mot grundtexten, samtidens språk och hur Bibeln skulle kunna tala begripligt också till människor utan kyrklig bakgrund.
Flera seminarier fokuserade på människans inre liv och själavårdande arbete. Biblioterapi, ignatiansk spiritualitet och andlig vägledning presenterades som vägar där ordet inte bara tolkades utan också kunde hela, förvandla och ge livskraft. Deltagarna fick både reflektera och själva prova olika metoder för samtal, skrivande och meditation. Många uttryckte uppskattning över att seminarierna kombinerade teologisk fördjupning med konkreta praktiska redskap för församlingslivet.
Musik som bärare av det levande ordet
Musiken och predikan lyftes fram som bärare av det levande ordet. Seminariet Sjung till Herrens ära en ny sång utforskade hur musik och gemensam sång kunde förmedla tro bortom orden. Samtidigt diskuterade homiletikerna Anna Norrby och Clara Nystrand hur predikan kan bli ett redskap som väckte hopp och hjälpa människor att drömma nya drömmar om sina liv.
Även barn och unga fick utrymme. Seminarier om barnkultur och ungas möten med religion i digitala medier undersökte hur Bibeln kan kommuniceras i en tid präglad av sociala medier, film och nya kulturella uttryck. Här diskuterades både utmaningar och möjligheter för kyrkan i mötet med nya generationer. Flera föreläsare betonade att unga människors frågor om tro ofta var mer öppna och existentiella än vad kyrkan ibland hade förväntat sig.
Gemensamt för seminarierna var viljan att låta Bibeln tala in i samtiden – inte som ett slutet arv från det förflutna utan som ett levande ord som berör frågor om identitet, demokrati, kultur, mänskliga rättigheter och andlig längtan. Programmet speglade en kyrka som söker både fördjupning och mod i mötet med vår tids människor och frågor – och som vill hålla Bibeln öppen mitt i samtidens komplexa verklighet.