Församlingarna bestämmer om en kyrka ska säljas
Det är Svenska kyrkans församlingar som äger och förvaltar sina kyrkobyggnader och som också kan ta beslut om att sälja dem.
Säljaren kan ha synpunkter på lämplig köpare
Det finns ingen lag som reglerar vem som får ta över en kyrkobyggnad. Däremot kan säljaren, det vill säga församlingen, ha synpunkter på vem som är lämplig att köpa.
Kulturminnesskyddade kyrkor måste bevaras
Kyrkor byggda före 1940 är kulturminnesskyddade. Det innebär att Länsstyrelsen ska yttra sig inför en försäljning och peka på sådant som skulle kunna vara komplicerat för en köpare. Kulturminnesskyddet fortsätter att gälla även efter att en kyrka blivit såld. Det innebär att det finns krav på att kyrkans utseende ska bevaras både in- och utvändigt och även att inventarier bevaras. Ett urval av kyrkor uppförda mellan 1940 och 2000 omfattas av samma skydd enligt beslut av Riksantikvarieämbetet eller Länsstyrelsen.
Övertagande av andra kristna trossamfund
Flera av de kyrkor som sålts sedan år 2000 har blivit gudstjänstlokaler åt andra samfund, exempelvis katolska och ortodoxa församlingar.
Övertagande av andra religiösa samfund
Frågan kommer ibland om en kyrka kan tas över av ett annat religiöst samfund och bli exempelvis moské eller buddhisttempel. När det gäller kyrkor byggda före 1940 är det knappast sannolikt eftersom det finns krav på bevarande både in- och utvändigt. Principiellt skulle det kunna ske med nyare kyrkor som saknar skydd, men hittills har ingen av de kyrkor som sålts fått den funktionen.
Det är oftast nyare kyrkor som säljs
De kyrkor som säljs eller på andra sätt avyttras är oftast sådana som är byggda efter 1940 och som alltså inte är kulturminnesskyddade. Vanligen är det också enklare kapell som inte har någon begravningsplats.
Viktigt att göra en noggran prövning innan försäljning
Svenska kyrkans totala fastighetsinnehav kommer att behöva minska i framtiden. Men kyrkobyggnaden har en särställning. Ofta är den starkt förknippad med ortens historia och identitet och det finns ett tydligt lokalt engagemang för att behålla dem. Kyrkobyggnaderna är också symboler för och bärare av kyrkans tro. Därför är det sannolikt så att församlingarna i första hand prioriterar att sälja andra typer av byggnader.
Men man måste samtidigt göra avvägningar, så att församlingslivet blir rimligt och hållbart för framtiden. Svenska kyrkans främsta uppgift är att sprida det kristna evangeliet och att arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla. Församlingarna behöver skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Svenska kyrkan strävar också efter att göra sin verksamhet helt klimatneutral. Då är en ansvarsfull fastighetsförvaltning en av nycklarna och då kan även antalet kyrkobyggnader som församlingen har behöva minska.
Att kyrkobyggnader tas ur bruk är heller inget nytt utan har förekommit genom hela kyrkans historia. Det viktiga är att det sker en noggrann prövning och att det finns en långsiktighet i besluten.
Församlingarna står för kostnaden för drift och underhåll
Det är Svenska kyrkans församlingar som betalar för driften och underhållet av sina kyrkobyggnader. Staten bidrar också varje år med en ersättning på 490 miljoner kronor, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen. De pengarna ska särskilt kompensera för de merkostnader församlingarna har för vård och underhåll av egendom som är skyddad enligt kulturminneslagen. Det kan handla om särskilda material som måste användas, särskild kompetens som behöver anlitas eller besparande ombyggnationer som inte får genomföras. Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten täcker ungefär hälften av dessa merkostnader.
Så arbetar Svenska kyrkan för att behålla sina kyrkobyggnader
Utöver den årliga ersättningen från staten har också Svenska kyrkan infört ett eget bidrag för underhåll av kyrkobyggnader på 100 miljoner kronor årligen. Svenska kyrkan har också genomfört ett flerårigt projekt, det så kallade kyrkobyggnadsprojektet, där ett antal initiativ har identifierats som ska hjälpa församlingar att behålla, utveckla och tillgängliggöra sina kyrkobyggnader.
Målsättningen är ett fastighetsinnehav som är hållbart ur många olika aspekter – miljömässigt, ekonomiskt, socialt, och som ska bidra till att Svenska kyrkan även i framtiden kan fullgöra sitt uppdrag att verka över hela landet med det kristna evangeliet som grund.