Varje år ordnar Sveriges kristna råd en konferens kring de aktuella utmaningar som de olika kyrkorna möter i sitt arbete med migrationsfrågor och tillsammans med andra organisationer.
Restriktivare lagar kring migration
Flera förändringar genomförs snabbt mot mer restriktiva lagar kring migration. Bland annat gäller numera utvisningsbeslut utan någon tidsbegränsning tills man har lämnat landet, därefter är preskriptionstiden förlängd till fem år. Försörjningskraven har skärpts och tillfälliga uppehållstillstånd har villkorats med höjda minimilöner. Det har beslutats om fler möjligheter att kunna återkalla tillfälliga uppehållstillstånd, och det läggs förslag om att även kunna riva upp beviljade permanenta uppehållstillstånd. Beroende på riksdagsbeslut i juni kan nya permanenta uppehållstillstånd komma att slopas, och grundlagen är på väg att ändras för att försvåra rätten till medborgarskap.
Konsekvenserna är betydande. Människor kommer att hållas kvar längre i osäkerhet och många drivas bort från samhällsgemenskapen. Den rättsliga tryggheten minskar också, eftersom även personer med uppehållstillstånd kan riskera utvisning om förslaget på så kallad “bristande vandel” blir riksdagsbeslut i juni.
Förändrade attityder till barn i migration
Barnrättsperspektivet framstår som särskilt svagt. En genomgång av 25 civilsamhällesorganisationer visar att Sveriges behandling av barn i migration i stor utsträckning brister i förhållande till internationella rekommendationer.
I ett panelsamtal med representanter från BRIS, Institutet för mänskliga rättigheter och Sveriges kristna råd lyftes en oroande normförskjutning. Där Sverige tidigare reagerade starkt på enskilda barns utsatthet, präglas debatten idag oftare av ett “vi och dem-tänkande”. Lagstiftningsprocessen kritiserades för bristfälliga konsekvensanalyser och korta remisstider, vilket avsevärt försvårar ett gediget reflektions- och påverkansarbete.
Barns vardag i asylsystemet
Flera programpunkter under konferensen belyste barns konkreta livsvillkor. Rädda Barnens arbete med “Trygga boenden” påvisar att Migrationsverkets asylboenden ofta saknar den trygghet och stabilitet som barn behöver. Många upplever miljön som steril och otrygg, med begränsade möjligheter till lek och aktivitet, och omgivna av människor de inte känner.
Genom samverkan mellan myndigheter, kyrkor och civilsamhälle försöker man skapa barnvänliga miljöer och stärka barns röster. Men det är uppenbart att asylsökande barn inte ges samma grundläggande rättigheter som andra barn i Sverige.
Civilsamhällets roll och sociala konsekvenser
Den föreslagna bidragsreformen väcker stor oro. Med inslag som bidragstak, aktivitetskrav och skärpta kvalificeringsregler riskerar den att ytterligare försämra situationen för barnfamiljer som redan är utsatta.
Mot denna bakgrund lyftes civilsamhällets avgörande roll, både som påverkansaktör och som konkret stöd. Exempel lyftes, som integrationsnätverket i Boden och besöksverksamheten på förvaren, där samverkan kan möta akuta behov och skapa värdighet i svåra situationer.
Migrationens djupare dimensioner
Utöver de juridiska och sociala perspektiven uppmärksammades även migrationens existentiella dimension. Läkaren Mazin Noel beskrev hur barns identitet och hälsa påverkas av både yttre och inre migration. Här kan kyrkan spela en viktig roll som trygghet och sammanhang, och vara en plats där värdighet och hopp får utrymme.
Initiativ som “Svenska med baby” visar också hur mötesplatser kan stärka språk, gemenskap och tillhörighet, särskilt för små barn och deras föräldrar som lever i långvarig ovisshet.
EU:s nya migrationspakt förändrar spelplanen
En av de mest genomgripande förändringarna är EU:s nya migrations- och asylpakt, som träder i kraft den 12 juni 2026. Den innebär en gemensam europeisk process med snabbare handläggning, ökat fokus på gränskontroll och återvändande samt minskade möjligheter till överklagande.
Asylprocessen ska i många fall genomföras på högst tolv veckor, och det tidigare offentliga biträdet genom hela processen ersätts i stor utsträckning av begränsad juridisk rådgivning. Samtidigt införs screeningförfaranden och nya regler för boende, där rätten till eget boende i princip tas bort.
Även här är konsekvenserna för barn oklara, men oro finns kring ökad press och minskad rättssäkerhet.
En avgörande tid framåt
Kyrkornas migrationsdagar 2026 lyfte många aspekter av Sveriges omfattande skärpningar på migrationsområdet. Särskilt för barn i migration innebär detta stora risker. Det finns ett starkt behov av att ge dem stöd utifrån ett rättighetsperspektiv och med långsiktighet.
Engagemanget hos kyrkor och civilsamhälle blir desto viktigare, inte minst i arbetet för att skapa trygghet, tillhörighet och framtidstro för de barn och familjer som lever mitt i förändringens centrum.
Text: Anders Stenbäck