– Se, det är vårens första tussilago, säger Inger Pålsson, en av församlingens volontärer, och visar den för alla i rummet.
Tillsammans med sina volontärskollegor Ilona, Jakob och Monica har hon kommit hit för att idag fira in påsken med de boende på Villa Botvids äldreboende. De har med sig sånghäften, påskliljor, en tupp och massor av godis. Syftet är att motverka ofrivillig ensamhet hos de boende – fördjupa samtalen om livet som blev, lyckan och sorgen.
Här vårdas personer med demenssjukdom.
– Man missbedömer de här människornas förmåga till att förstå och känna alla de känslor som vi andra gör. De förstår psalmerna och känner igen bönerna från då de var barn. Det återuppväcker väldigt mycket gamla minnen. Även sorgen får en plats, den över att ens barn inte har tid att besöka en eller när någon på boendet går bort, förklarar Ilona Kellner Berglund.
Hon prästvigdes på 1970-talet och har ett långt arbetsliv i Botkyrka församling. Nu är hon pensionerad och säger att hon vill ge tillbaka till alla de äldre församlingsbor som har gett henne möjligheten att vara präst i alla dessa år.
– Det jag har fått av kyrkan har betytt så mycket för mig, både yrkesmässigt men också på det personliga planet. Om jag skulle få leva om mitt liv, så hade jag blivit präst igen.